På eftermiddagen öppnade vi dörrarna till smånötterna så de fick komma ut på gården o leka.Jag har då aldrig sett så glada djur som dessa små underbara varelser, de stångades och lekte och
var inte ett dugg rädda för hundarna som skrek i sina hundgårdar, alldeles ifrån sig när de fick se gårdens
nya innevånare :) De tog inte lång stund innan de blev intresserade av gräset och snart betade de för fullt, så små men ändå vet de hur man gör. När leif o jag gick in i hundköket så dröjde det inte förrän de kom efter in dit, de knallade omkring ock kollade in allting, lika nyfikna som hundvalpar på allt nytt. När det var dags att gå hem så lockade vi dem med mjölkhinkarna och de följde så glatt med tillbaka till sin nystädade o renbäddade box.
Idag lördag har jag känt mig väldigt frustrerad över att inte orka göra någonting, jodå jag vet att det inte är ens en vecka sen jag kom hem från sjukhuset och de sa att det skulle ta ett tag innan kroppen och särskilt hjärtat skulle hämta sig.
Jag följer direktiven jag fick, angående medicin, diet och vila, till punkt o pricka. Vågen visar idag -11 kg och jag hoppas kunna gå ner till matchvikten 70 kg till våren. Så fort som det gått nu kommer det ju inte att göra i fortsättningen, då det nu är mest vätska som försvunnit. Det känns iallafall så skönt och om man betänker att vikten jag blivit av med är lika mycket som 11 liter mjölk väger så förstår man hur mycket lättare det känns.
Jag lagade god mat utan smör o grädde idag, jodå, det går ;) Jag stekte skinksnitzel i olja med bara en liten liten klick smör i pannan,såsen gjorde jag på buljong o vatten med goda kryddor och redde av den med majzena, till det stekte jag svamp, cocktailtomater och purjolök och strödde över fetaost....himmelskt gott och nästan fettfritt....jag ser ju på blodsockervärdet att det är bra för mig och det känns skönt :)
När vi hade ätit skrek hela min kropp efter att komma till skogen och vi bestämde oss för att försöka ta en lugn kort promenad med Denize och Amy som följeslagare. Så underbart det var att få se flickorna springa och leka i skogen igen, de är så duktiga och håller sig runt oss hela tiden, jag behöver bara vissla så kommer de och vill ha en godis.Vi gick ner till sjön och hundarna svalkade sig, Denize badade medan Amy nöjer sig med att gå upp till magen :) Sammanlagt blev det en promenad på ca 1,5 km och jag är så glad att det gick bra och känner mig som en ny människa :) Ska försöka ta mig runt en bit varje dag så skall jag nog snart vara igång igen....:) Skam den som ger sig ;))
Hare bra
Kram / Lisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar